Akupunktur
Den traditionella kinesiska läran om akupunktur är en del av den medicin vars
teoretiska bakgrund ligger i Tao, en tusentals år gammal filosofi.
Enligt den traditionella medicinen upprätthålls kroppen och
kroppsfunktionerna av livsenergin Qi. Qi får man vid födseln
och den minskar i takt med åldrandet. Qi har två poler,
Yin och Yang, jord och himmel, kallt och varmt. Qi:s balans är
viktig för kroppens välbefinnande, Yin och Yang skall vara
i balans. Dessa två motkrafter är i ständig rörelse,
om den ena minskar i kraft, ökar den andra, och tvärtom.
Enligt den kinesiska medicinen består vävnaders struktur
och närings-ämnen av Yin och deras funktioner av Yang. I ett
tillstånd då det finns för litet eller för mycket
av Yin eller Yang uppstår olika störningar. Akupunkturen
går sålunda ut på att reglera organens funktion, att
förstärka eller försvaga Yin och Yang.
Qi strömmar i kroppen i kanaler vars strömning kan beskrivas
med hjälp av meridianer, linjer som kombinerar akupunkturpunkterna.
Kanalerna är i kontakt med organen vars funktioner Yin och Yang
påverkar. Kanal-omloppet är delvis ytligt, delvis djupt.
Kanalerna är symboliska; med dem åskådliggör man
de olika organens förhållande till varandra och framförallt
akupunkturpunkternas placering i kroppen. Kanalerna finns i vävnaderna,
och meridianerna, dvs. kanalernas kartlinjer, finns på huden.
Uppkomsten av sjukdomar
Uppkomsten och förloppet av en sjukdom beror i den kinesiska medicinen på de faktorer som förorsakat sjukdomen. En kropp med normal motståndskraft, dvs. ett normalt Qi, kan motarbeta och förhindra många skadliga faktorer att leda till och utvecklas till sjukdomar. Dessa faktorer som leder till sjukdomar kallas för sjukdomsalstrande Qi. I preventiv vård och behandling av sjukdomar koncentrerar man sig på att förstärka och skydda det normala Qi. Sjukdomar förorsakas av såväl yttre som inre, dvs. själsliga faktorer, samt övriga faktorer. I samband med en sjukdom uppkommer ofta sekundära faktorer som ger upphov till nya sjukdomar eller följdsjukdomar.
Till de yttre sjukdomsorsakande faktorerna räknas sex olika väderleks-faktorer:
köld, vind, hetta, solgass, fukt och torka. De själsliga faktorerna
utgörs av sju själstillstånd: hat, överdriven glädje,
ängslan, sorg, bekymmer, rädsla och förskräckelse.
De övriga sjukdomsförorsakande faktorerna är en opassande
diet, för mycket eller för litet fysisk ansträngning,
skador etc.
Värk och smärta kan med hjälp av akupunktur behandlas
genom att man öppnar kanaler och balanserar flödet av Qi.
Både yttre och inre orsaker kan förorsaka att kanalerna täpps
till, och följden av detta är värk och smärta. Enligt
den kinesiska medicinens filosofi är också djuret en helhet,
eller en process, hos vilken yttre och inre orsaker kan förorsaka
störningar.
Akupunkturens verkan
Enligt den västerländska medicinen baserar sig akupunkturens verkan
på retning, som förs via nervändor till det centrala
nervsystemet, där reaktio-nerna sker. Ryggmärgens nerver har
kontakt med hjärnan via synapser, och tillbaka till det retade
organet och till de olika delarna av det vegetativa nervsystemet.
Ofta förstår man med akupunktur pressande av akupunkturpunkterna
med händerna, eller med hjälp av nålar. Ett av akupunkturens
viktigaste användningsområden är smärtlindring.
Studier bland värkpatienter har visat att temperaturen i de rätta
punkterna är flera grader högre än normalt. Det elektriska
motståndet är däremot lägre. Akupunktur kan också
ges utan nålar genom att man trycker på de rätta punkterna
med fingerspetsen.
Akupunkturmassage
Med akupunkturmassage avses tryckande av vissa punkter i kroppen i syfte att gynnsamt påverka livsfunktionerna. Akupunkturmassage går ut på tryckande, vibrerande och bestrykande av akupunkturpunkterna med tum-, pekfinger och långfingerspetsarna. Varje punkt behandlas flera gånger per dag i en till fem minuter. Pressandet inverkar på samma sätt som nålarna: värken försvinner och blodcirkulationen förbättras.